Hej & Hopp!

Besöket hos barnmorskan gick fin fint. Hjärtljuden lät bra, och den "lilla ärtan" hade vänt sig med huvudet neråt. Vilket känns skönt. :) Vi prata också lite om förlossningen. Jag går ju även in i v.34 idag..

Sessan:

Ca 2-2.4 kg tung och omkring 42 cm lång. Foten är 6-7 cm. Det finns 1 liter fostervatten i hinnsäcken. Barnet reagerar på mammas och pappas röster. Sugreflexen är tydlig, en del barn suger på tummen. Ögonens pupiller kan vidgas och dras samman. En del forskare menar att barnet redan nu har en förmåga att fokusera blicken. Det skiljer på ljus och mörker och uppfattar därmed dag och natt.

Mamman:

Nu är magen så stor att din navel kanske buktar ut i stället för in. En del kvinnor har fått en brun pigmentrand, linea nigra, mitt på magen från naveln och ner till blygdbenet. Den bleknar efter förlossningen och försvinner i de flesta fall helt. Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter. Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.

Darling ska och klippa sig nu. Och jag tänkte slå på lite musik och börja städa. :) Tänkte även fixa hans julklappar, nu när han åker iväg. Men hur som helst, så hörs vi senare idag! kram kram