Om mindre än en vecka blir våran kloka och busiga prinsessa 2 år, och jag har ingen aning om var tiden har tagit vägen?! (Däremot vet jag att det är kalas på söndag och efter lunch är det öppet hus så då får dom som vill komma och äta tårta). Innan man fick barn var 2 år en evighet, och nu hinner man knappt blinka så har det gått flera år, vilket är både kul och skrämmande. Att kärleken till sitt barn är den största och mäktigaste kärleken här i livet håller jag verkligen med om, och det är ingenting som går att förklara i ord. ♥ Det är både intressant och riktigt kul och få följa hennes utveckling dag för dag (även om hon för stunden har någon slags 2-års trots) och att livet förändras då man får barn är en självklarhet, och jag kan tycka att det är då livet börjar på riktigt. Livet får en helt ny mening. ♥

 

Kan man inte komma på söndag så får man såklart komma en annan dag...